torsdag 7 februari 2008

Torsdag 7/2 2008

Klassisk ödmjukhet.

En dag som denna drar jag mig till minnes en sak jag sa till gode vännen PG nån gång för sisådär ett år sedan. Nyanländ som man var i eviga-semester-aktiga Blekinge ville man ju ha någonting att göra förutom att jobba.

- Skulle vara kul å lära sig spela gitarr. Tänk å kunna köra Ugglas "Na-na-na"-låt på fester. Tufft, ansåg PJ.

En god idé som bollades med den långe kloke skäggbiffen från High-summerhouse, PG.

- Hahaha, replikerade den jäveln på PJ:s seriösa, väldigt vuxna, tanke.

Kul. Snacka om sågning jäms med fotknölarna. Men men. Lunds jesus kanske hade rätt. Vissa ska inte ta ett instrument i sin hand - kan leda till att folkhälsotillståndet kraftigt försämras.

Har tagit ett år att komma över dina ord PG. Din misstro på PJ som gitarrplinkare. Det tog hårt i själen, PJ:s musikaliska själ... (satir, som ni kanske förstår)

Hursomhellst. Där har ni bakgrunden till dagens rubrik. Det handlar om musik, gitarr och ödmjukhet.

Snackar om en herre jag inte hade aning om ens fanns så sent som igårkväll. Men efter dagens möte och ihopsvängda dagsverke, vet jag definitivt vem det är.

En världsstjärna. En av världens främsta gitarrlirare. Verksam i Japan, Italy, England å många fler länder. Född i Växjö å uppvuxen i grannlänet Calmare.

Göran Söllscher hette han. Säger dig inget va? Lyssna å njut på hans samarbete med Kammarorkestern. Reflektera sedan över killens ödmjukhet. Grymt skön! Gick runt å plinkade på sin gura i klassiska beiga chinos och en inte alltför ny pull-over. Dominerade fullständigt med sin tolkning av Beatlesklassiker.

Är ingen stor beundrare av denna typen av musik egentligen. Men efter dagens knäck är jag av ändrad åsikt. Mycket behagligt. Mäktigt helt enkelt!

Nu tidig sömn - uret ringer 0415. Tidigt!

Bloggen, adieu!

onsdag 6 februari 2008

Onsdag 6/4 2008

Hej, vill du gå med i vårt parti?

Utpumpad bevittnar jag SVT:s makalösa program Eftersnack i den oerhört sköna, beige-spräckliga, mjuka soffan i nya paradvåningen.

Skönt.

Inte minst på grund av utpumpningen (lirade innebandy me farsgubbens jobbarkompisar i en Sovjetliknande idrottshall). Skönt å slita ut sig aningen så att dom stora blodpumpande artärerna som går längs med ansiktet pumpar å bultar av idrotts-stinnt rusande blod.

Skönt också till viss del för att Eftersnack (som kanske aldrig i och för sig någonsin vinner något Kristallen-pris) är hyfsat behaglig kvälls-teve. Framförallt en snygg studio. Delvis också för att snacket flyter i ett skönt tempo. Dock önskas lite mer känsla när det gäller innehållet - känns lite väl "regional-tv" stundom. Avslutningsvis lite credd till programledare PK, sköter sina kort helt okej.

PS. Kul också att dom hade med en medarbetare från företaget. Bra gratisreklam för Schwedische Rundfunk. Gillar vi!

Dagen onsdag rullade på i hyfsat tempo. Fick en del gjort. Satte själv betyg 2,9 av 5 på det producerade alstret. Mediokert på gränsen till hyfsat bra alltså. Jag vann betygskampen mot gode kollegan AJ som bara gav sitt dagsverke 2 av 5. (Fast jag skulle nog sätta en 3,5 på hennes verk om jag vore kritiker - AJ är duktig, väldigt duktig)

En kul reflektion annars med bordsgrannen TG som skapade skratt å leenden. Sökning i arkivet ledde till datum 2/10 2006. Ett datum då PJ var politisk engagerad i skapandeverkstaden. Frågan hur partiet i Tingsryd skulle göra för att värva fler kvinnor till sig fick följande svar:

- Vi ska gå ut på stan och säga: Hej, vill du vara med i vårt parti.

Kanske inte låter sådär värst skrattframkallande. Men det är det. Det är det verkligen. En politiker får inte svara på det viset. Okej om det hade varit en 7-åring som fick frågan om hur hennes klass skulle samla in pengar till skolresan. Då hade svaret varit acceptabelt. Men en politiker får/kan/vill inte svara på det viset. Därför otroligt kul när det visade sig att hon gjorde det trots allt. Lyteskomik.

Imorgon lugn kväll. Upp i ottan på freitag å vara Anchor-man. Tungt med tidig uppgång - Tufft dock å vara anchor-man. Tudelat.

Bloggen, adios!

tisdag 5 februari 2008

Tisdag 5/4 2008

Vics Blå:s bäste kompis.

Ja, idag känns det som att en kompisrelation med den blåe halslindraren skulle vara att föredra. Finns inget värre än när det gör sådär småont å svälja, framförallt under dom första minuterna efter uppvaknandet på morgonen. Icke skönt.

Men halsont till trots är man inte mer clever än att man släpar sig ut på Squashbanan å svettas liksom i en ångbastu. Inte nog med att svetten rann längs med rödblossiga kinder, frustrationen rann innanpå kinderna som ett vattenfall. God dammit vad sönderspelad jag blev. MS kan spelet. MS kan knepen. MS spöade skiten ur PJ.

Frustration gentemot MS? Nej. Snarare mot mig själv eftersom jag vill så mycket mer på planen än jag kan få ut på densamma.

En svår ekvation som lyder: Vilja + tjurskallighet / faktisk förmåga = prestation.

Hade tänkt att ta ett räkne-exempel för att visa på pränt hur min ekvation ser ut. Men eftet moget övervägande (jobbigt å räkna), undviker jag att göra det. Kan väl nöja oss med att konstatera att PJ:s prestations-tal inte är någon höjdare när det gäller Squash helt enkelt.

Annars har formkurvan gällande tisdagen sett ut som en aktie på Stockholmsbörsen den senaste tiden. Svängig. Började med en stigande kurs på förmiddagen, mycket tack vare en nybakad semla (fettisdagen är för övrigt överskattad). Kursen stabilserades framåt lunch då intervjuer med intressanta personer gjordet. Därefter en kraftig nedgång framåt 15-snåret tack vare saknad av lust. Ett kurs-ras som faktiskt vändes framåt deadline-tiden vid 16.30 och repade sig något för att sedan lägga sig på +/- 0 vid stängning.

Svängigt på PJ-börsen alltså. Dock ingen katastrof-dag.

Förresten. Varm mat blandat med starka kryddor ger en otrolig effekt. Kyckling-grytan gav en antydan till Napalm på tungan. Dock oerhört smakfull ska sägas. Men ändå sparas det nog lite på Sambal Oelek:en nästa gång tror jag bestämt.

Ikväll lite tidigare möte med John Blund än tidigare dagar. Funkar inte å släcka lampan vid 00.00. Helt förstörd på morgonen. Inte bra.

Annars. Trip med la familia kring nyår e tydligen på G. Tjocka släkten tar sig till Stig-Helmerland för att avnjuta 2008:as sista dagar å 2009:os första. Nice!

Bloggen, arrividerci.

måndag 4 februari 2008

Måndag 4/2 2008

4 månader. Omkring 120 dagar. Stackare.

Hur har ni klarat er egentligen? Måste varit oerhört tufft, tungt å abstinensframkallande.

Men hav förtröstan. PJ är tillbaka i Bloggandets värld återigen. Ny stad, nytt år, ny PJ. Vilka förutsättningar.

Dock inget revolutionerande alster denna måndagskvällen i februari. Är frenetiskt trött efter att ha suttit och försökt, försökt å försökt komma ihåg lösenordet till Bloggen. Ett försökande som kräver sin rätt - PJ är trött i huvudet.

Utlovas härmed ett sådär solnedgångs-vackert inlägg imorgon. Ska ägna hela nattens sömn åt att planera ett phett (!!) alster. Låter bra?

Bloggen, kul å skriva i dig igen.